Okej, ska se om jag kan komma igång med bloggen igen. Passa på nu när man ligger och är sjuk att skriva lite, kanske kan vara bra att få ur sig lite. Planen är att jag ska flytta till min fader, bli anställd på praktiken i tre månader från och med april ca. Men när man ligger här sjuk och har feber så känns allt så meningslöst. Som att man lika gärna kan skita i det. Imorgon får jag ringa vårdcentralen, har varit sjuk en vecka nu. Och det vill inte ge med sig. Och usch och fy för att gå till vårdcentralen, jag är en sån fjant när det gäller sjukhus. Även jag vart där så himla mycket hela mitt liv. Är nevös innan jag ens vet om jag får någon tid imorgon. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska blogga om. Tanken med bloggen är ju att skriva om känslor och mina tankar. Men jag känner mig rätt tom. Ni vet den då man känner sig så sjukt ensam och övergiven även man umgås med folk? När det känns som man aldrig är bra nog för folk ska uppskatta ens sällskap. Jag vet inte varför det blir så, eftersom jag har mina fina vänner och min fina familj. Ibland vill man bara gräva ner sig i sin säng och sitta vid sin dator och stänga av mobilen och sluta vara inne på chatt hemsidor där folk kan nå mig. Men sen vet man egentligen att man behöver all kontakt man kan få. 

Jag avslutar detta inlägg med att lägga till några fina bilder jag fastnade för på tumblr. Tack och hej. Peace.